SVENSK - LETTISKA FÖRENINGEN
    Hemsida: www.svensklettiska.se | Facebooksida | Facebookgrupp | Twitter |
    E-post:
info@svensklettiska.se | Org. Nr.: 802413-0505 | PlusGiro: 94 86 93-7

Mer om Daugavgrivas cietoksnis

Mer om Daugavgrivas Fästning, Ryska tiden, första hälften, dvs från 1710 till början av 1800-talet. Antecningar från Grigorijs Salnitis föredrag den 16 juli 2014 i Bolderajas Grupas föreningslokal.

Se även tidigare inlägg

 - Svenska militären i Daugavgrivas Cietoksnis, eller Nymynde/Morgonstiernan/Dynamynde, kapitulerade i augusti 1710 inför Fältmarskalk Sheremetyev och självaste Tsar Peter kom dit sedan på besök för fortet ansågs viktigt, liksom Riga förstås. Svenskarna fick fri lejd. Detta var nu en månad efter att Riga kapitulerat och därmed hade det allra sista svenska fästet i det vi kalla Baltikum fallit. (Svenskarna i fortet hade hoppats på svenska flottan och undstättning men det mäktade inte Sverige med då. Det tog Sverige ytterligare tio år till freden i Nystad 1721 att erkänna att Baltikum var ryskt.

- Shermetyev var känd för att släppa loss tartarer på sina belägringsobjekt, uppmana sina mannar att genomföra våldtäkter mm, dvs hänfallen åt psykologisk krigföring genom terror. Men Riga föll mycket pga pestens härjningar och i Nymynde så fick svenskarna en ärokapitulation med fri lejd utan att bli plundrade.  Sheremetyev var inte vem som helst, tillhör en familj som sedan 1300-talet varit av betydelse i både Rysslands och Sovjets historia, adlig familj. Han var förste greve av Ryssland, bojar, Malteserriddare bland annat.  I Riga när staden kapitulerade en månad innan Dynamynde,  åkte han in i en Praktvagn dragen av flerhästarsspann, som var förbjudet i Riga på den tiden pga att man ville att folk skulle husålla bättre med resurserna och inte blockera trånga gator.
- Tsar Peter besökte fortet igen, 1711, 1721, bla med sin Katerina, fosterdottern till svensktyske prosten Glyck som således hade verkat där tidigare och även översatt bibeln till lettiska och låtit trycka den som första boken på lettiska enligt order från Karl XI. Tsaren beordrade rustning av fortet och att en rysk skola för manskapets barn skulle startas upp.
- 1731 togs att beslut av ryska statsledningen att rusta fortet ytterligare. Floden började emellertid ändra flödesriktning och sandbankar flytta de på sig så att den kom att bli allt mer och mer vid sidan om infarten till Riga och längre från själva Rigabukten.

-  På 1730-40-talen så var det stormigt i tsardynastin och den ena regenten avlöste den andra. Exkejsarinnan Anna Leopoldovna med familj fick sitta inlåst på fortet en tid istället för en utlovad exil.
-  Kurzeme blir ryskt 1794 och därmed så förlorar fortet sin funktion som bevakning av sjöfarten på Lielupe in till Kurzeme. Där var en tullstation förut som svenskarna även hade använt för att tulla kurländarnas handel via Lielupe.
-  Louis XVIII av Frankrike, en bror till Ludvig XVI, kom att vistas på fortet en tid 1804 när han var diplomat i RU.
-  Mer om fortets öde under Napoleontiden och 1800-talet kommer att avhandlas på ett föredrag i Bolderaja den 14 aug och en guidad visning sker den 16 aug.

Jacob Lalander., 140716 

Info om Daugavgrivas Cietoksnis

http://lv.wikipedia.org/wiki/Daugavgr%C4%ABvas_cietoksnis

http://www.citariga.lv/lat/rigas-apskates-vietas/rigas-nocietinajumi/daugavgrivas-cietoksnis/

http://vesture.eu/index.php/Daugavgr%C4%ABvas_cietoksnis

http://www.fold.lv/2014/02/arhitekturas-diplomandi-liva-nordmane-un-martins-rusins/

 

Det finns en FB-grupp som heter Bolderajas Grupa , och jag gick just med där och fick då inbjudan till ett föredrag  i Bolderja i deras föreningslokal Liela iela 39, 18 juni på kvällen,om svensktiden i Bolderja och på Fästningen Dynamynde eller Nymynde, som även kallades Morgonstiernan under svensktiden 1621 till 1710. Föredraget hölls av Grigorijs Salnits, historiker och turistguide. Gruppens ledare heter Sandra Jakushonoka, se bilagda adresser. Föredraget var utomordentligt intressant och gav för mig mycket ny kunskap om fästningens historia, verksamheten där och dess nuvarande situation. Grigorijs visade bilder och flygfoton av fästningen, teckningar från svensktiden mm. Nedan ett axplock av vad jag antecknade:




-          I början av sextonhundratalet så var Daugavas mynning full av sand, sanddynor i hela området och mycket grundare inseglingsvägar, och det var fler utloppsfåror för floden. Polackerna byggde 1608 en fästning där för krigen med Sverige blev allt fler och Svårare. 1621 intog GIIA Riga och beordrade genast vid ett besök att fästningen skulle byggas upp igen och förbättras. Detta var inte enkelt för hela omgivningen var ett sandigt gungfly och Lielupe som idag mynnar vid Jurmalas ände mot Riga mynnade då på den tiden i Daugava just vid fästningen. Svenskarna började då ta upp tullar på alla handel i båda riktningar, frö Livland och för Kurland trots att Kurland var ett oberoende furstendöme. Handeln med Livland och tullarna där gav Sverige en kassaförstärkning. Daugavgriva/Bolderaja blev en viktig hamn för Riga och ett samhälle utvecklades i och kring fortet.

-          Med tiden tog Generalkvartermästaren och fästningsarkitekten Erik Dahlberg över både förbättringarna av fortet och fortifikationen av Riga, Narva med flera städer och strategiska platser i Svenska riket. I Daugavgriva så spred man gödsel på sanden och planterade trä, höjde vallarna, byggde ut bastioner som bildar den stjärnform man ser idag fortfarande.

-          Svenska präster och administratörer ordnade Livland administrativt, så även i Daugavgriva. Befolkningen räknades, gårdarna räknades, djurbeståndet, skogen – inga tillgångar glömdes. Prästerna ordnade undervisning och nu fick även en av fästningsprostarna, Ernst Glyck, uppdraget att översätta Bibeln till Lettiska vilket var första gången som Lettiskan spreds i skrift. Denne Glyck blev sedan prost i Aluksne där det finns ett museum över hans bibelarbete. Där kom han att tas tillfånga av ryssarna 1704 vid deras erövring av Aluksne och hans fosterdotter Marta blev älskarinna åt Tsar Peter. Ytterligare en spjuver till prost i Daugavgriva nedtecknade texten till första kända lettiska folksången, Katchenite  etc. Han åkte emellertid dit för tvegifte och blev straffad med arbete i Falu Koppargruva sedan. Hette Menius eller ngt i den stilen.  Han gjorde karriär i gruvan och återkom!

-          Under sextonhundratalets  mitt under svenskpolska kriget så tillfångatas Hertig Jakob av Kurland och hålls bla fången ett tag i fästningen.

-          1701 intas DG av Polacker och Kurländarna men svenskarna återerövrar den.

-          1710 kapitulerar den och Riga inför general Sheremetev i Tsar Peters arme och försvararna får fri lejd liksom Rigas innevånare och Baltikums adel får långtgående löften om självstyre och svenska lagar regresseras till medeltida lagutrymmet.  Tsar Peter besöker fästningen och beordrar reparationer och att en skola skall startas för barnen till besättningen på fästningen.

-          Ryssarna bygger en egen kyrka, vissa förrådsbyggnader muras och lagerlokaler byggs. Fästningen anses viktig och bestyckas tungt under 1800-talet. Vartefter Daugava inordnar sig i en rakare och djupare fåra så hamnar fästningen längre från flödet och har sedan både under ryska tiden och även lettiska mellankrigstiden på 1900-talet kompletterats med artilleribatterier närmare floden, och även fortifikationsarbeten på andra sidan floden – på Mangalsala. Dessa kan man besöka och beskåda, även få en guidad tur till om man vill. Jag har ännu inte gjort det.

-          1910 kommer Tsar Nikolaj II på besök med tåg till fästningen för att fira 200-årsdagen av svenska kapitulationen.

-          Under första världskriget blev tyvärr ryska styrkor tvungna att spränga mycket av bebyggelsen inom vallarna i luften vid frontrörelserna så att tyskarna inte skulle få ngt användbart när det tillfälligt intog detta territorium.

-          Under Sovjettiden av området avspärrat och bestyckat. Det har ända sedan svensktiden alltid legat en mindre örlogshamn intill och gör det fortfarande.

-          Just nu så äger Privatiseringsagenturen, staten i LV, området som är på 22 hektar. De har en vakt där som heter Leonids som har en väldigt ilsken vakthund av okänd ras, Turbo, som han handplockade på ett hem för herrelösa hundar. Besöka kan man göra efter överenskommelse med Leonids men även helger mellan 10 och 16.

-          I slutet av 90-talet så privatiserades området av ett företag som heter AU Meistara Muizha SIA, dominerande ägare Baiba Svetlana Rozenberga, som ville uppföra hotell och bygga en nöjespark där. Emellrtid så gjorde hon inte ett dyft och betalade inte hyran till staten. Området togs alldeles nyligen tillbaka av privatiseringsagenturen/staten efter ca 5-10 års rättsligt förfarande i alla nivåer och instanser.

-          Området har på nytt bjudits ut till olika ministerier i LV som artigt svarar att det bör förbli statligt men inte just deras ministerium. Det har gjorts många planer och dryftats många förslag om områdets framtid. En ide är ett Havsmuseum. Det lär finnas modeller på arkitekturfakulteten på RTU. En av akademikerna där som jobbat på dessa projekt är en professor Egons Berzinsh,  en magisteruppsats har skrivits av Liva Nordmane.  Den 6 september kommer Bolderajas grupa och Bolderajas kommun organisera en teaterpjäs om fyra viktiga personer i fästningens historia, bla två av de nämnda prostarna, och det kommer följas av en diskussion mellan allmänhet och myndigheter om vad man kan göra med denna slumrande skönhet.  Detta är enda fästningen av sextonhudratalssnitt som finns bevarad i Baltikum.

-          Två karakteristiska byggnader är nu kvar på området innanför bastionerna och vallarna: Kruthuset från svensktiden, mäktigt med flera meter tjocka väggar och tak, samt ryska kyrktornet. Enstaka sovjetiska byggnader i gravt förfall finns med. Tyvärr har kolhantering påbörjats i Bolderajas hamn varvid föroreningar sprids genom luften, svärtar ned.

Det var sista svenska fästet i Baltikum och fästningen har en intressant efterhistoria under ryssarna med, suttit extsarinnor fångna där m.m.

Två böcker på Lettiska av intresse:

# Rigas Galvena Nomale, av Arvids Pope, utgiven av Zelta Grauds.

# Daugavgrivas Cietoksna Buvvesture, av Ieva Ose.

Bilderna är på kruthuset, ryska kyrktornet, en skiss och vallarna:

Jag har själv några ideer om vad man kan göra och kommer bevaka vad som händer framöver. Borde inte ngn svensk organisation eller myndighet ta sig an ngt av detta?

 

Jacob Lalander, 140618

 

Lettlands honorärkonsulat i Eskilstuna


fr v Gints Jegermanis, Staffan Nordström och Liselott Hagberg
Foto: Martin Ancons

Den 11 juni, när våren var som vackrast "i syrenernas tid och gullregnens månad" öppnades Lettlands honorärkonsulat i Eskilstuna. Ceremonien ägde rum på Stadshuset där såväl Estlands som Finlands och nu också Lettlands honorärkonsulat har sina kontor.

Den nya honorärkonsuln Staffan Nordström - en företagare i skogsbranschen - hälsade välkommen och tal hölls också av landshövdingen i Södermanland Liselott Hagberg, kommunfullmäktiges ordförande i Eskilstuna Alf Egnerfors och Lettlands ambassadör Gints Jegermanis. Därefter knöt talarna symboliskt ihop tre band i de svenska och lettiska färgerna. Gästerna från Eskilstuna och Stockholm bjöds sedan till trivsam mingel i Fristadssalen.

Avslutningsvis tågade hela sällskapet till "Ölkultur", en ölklubb som både är bryggeri och utskänkningsställe. Där avsmakades både bryggeriets öl och ett antal lettiska, synnerligen goda ölsorter. Det framgick att den nya honorärkonsuln ämnar börja sitt nya uppdrag bl a med att introducera lettiskt öl i Sverige. Han talade också varmt om  de olika lettiska rågbrödssorterna och fiskspecialitetn "sprotes" som skulle kunna marknadsföras i Sverige.

När det var dags att överlämna gåvor gav Svensk-Lettiska föreningens ordförande Martin Ancons boken "Mor lärde mig" till den matintresserade honorärkonsuln. Bokens författare Diana Krumins Engstedt fyllde på med blommor från sitt ägandes sommarställe utanför Eskilstuna.

Diana Krumins Engstedt 

Tillåt mig att få städa klart – boksläpp med Kjell Albin Abrahamson 18 mars i ABF-huset

I början av april utkommer Östeuropakännaren Kjell Albin Abrahamsons nya bok Tillåt mig att få städa klart som granskar kommunismens roll i Sverige. Svensk-Lettiska föreningen är medarrangör för denna kväll eftersom vi tidigare har uppskattat hans rapporter från och om det kommunistiska Östeuropa.
 
18 mars kommer Kjell Albin att berätta om den nya boken som går att köpa till förmånspris.
 
Entré: 60 kronor
Tid: tisdag 18 mars kl 18.00
Plats: ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm http://abfstockholm.se/
 

KALLELSE TILL SVENSK-LETTISKA FÖRENINGENS ÅRSMÖTE 2014

Plats: Lettiska Riksförbundet i Sveriges lokaler, Wallingatan 34, 5 tr.
Datum: 2014-04-02
Tid: 18.00

Efter årsmötesförhandlingarna kommer fil.dr. Peteris Timofejevs Henriksson hålla ett kort föredrag om hur Lettland införde sin biståndspolitik i början av 2000-talet. Detta populärvetenskapliga föredrag är baserat på hans tidigare forskning om Lettlands och Sloveniens biståndspolitik.

Efter årsmötet inbjuds till en enklare förtäring

VÄLKOMNA!

Årsmöteshandlingarna (förvaltningsberättelse, revisorernas berättelse, verksamhetsplan med förslag till budget) kommer att finnas tillgängliga för medlemmarna på föreningens hemsida, www.svensklettiska.se fr.o.m. 140326. Inga motioner eller förslag från styrelsen har inkommit till årsmötet. Endast de för dagordningen fastställda punkterna kommer att föreläggas årsmötet.

Karlis Neretnieks Baltisk säkerhet

I höstas kunde vi i pressen läsa om att NATO håller sin största övning på många år i Baltikum. Även Rysslands övningar i Östersjöområdet väckte stor uppmärksamhet. Hur är det med säkerheten i Baltikum? Svensk-Lettiska föreningen har bjudit in generalmajor och fd rektor för Försvarshögskolan, Karlis Neretnieks att föreläsa om detta för oss angelägna ämne.
  
Efter föredraget blir det mingel med ett glas vin och enklare tilltugg.
Alla är hjärtligt välkomna! Ta gärna med vänner och bekanta!

Tid: kl 18.00, 29 januari, 2014
Plats: Estniska huset, restaurangen, 1tr, Wallingatan 34, Stockholm
Inträde för medlemmar 80 kr och för andra 100 kr.

Anmälan görs till Conny Mörke
E-post: info@svensklettiska.se eller telefon 073-581 77 15 senast 24 januari 2014.
Facebookevent: https://www.facebook.com/events/763008523714668/

Lettisk Julmarknad 14 dec i Stockholm

Letternas Riksförbund i Sverige (ZLA) inbjuder till lettisk Julmarknad
lördag 14 december 12.30 - 16.00
Wallingat 34 6 tr, Stockholm
Samma morgon från Lettland levererade godsaker såsom: lettiskt bröd, surkål, korv, sprots, ost, gråärtor, godis, och mycket mer.

Alla är välkomna
ZLA

Många döda när tak rasade i Riga

Läs mer om olyckan i vår facebookgrupp:
https://www.facebook.com/groups/Lettland/