SVENSK - LETTISKA FÖRENINGEN
    Hemsida: www.svensklettiska.se | Facebooksida | Facebookgrupp | Twitter |
    E-post:
info@svensklettiska.se | Org. Nr.: 802413-0505 | PlusGiro: 94 86 93-7

KALLELSE TILL SVENSK-LETTISKA FÖRENINGENS ÅRSMÖTE 2016

Plats: Lettiska Riksförbundet i Sveriges lokaler, Wallingatan 34, 5 tr.
Datum: 2016-04-26 Tid: 18.00
  
Efter årsmötet inbjuds till en enklare förtäring.
 
VÄLKOMNA!
 
 
Styrelsen

Svenskdagen i Livani i Lettland

 

Den 24.februari besökte Sveriges ambassadör i Lettland Henrik Landerholm Livani där kommunen förberett besöket med ett rikt utbud av olika aktiviteter!  Stor var glädjen på gymnasiet nr 1 i Livani att han tog sig tid att träffa lärarna och eleverna som studerar svenska!

 

Tre grupper med sammanlagt 42 elever lär sig nu svenska på skolan. Sedan tre år undervisar Irina Stepanova i svenska i årskurserna 11 och 12 och undertecknad,Zane Puga, undervisar i årskurs 10 sedan höstterminen 2015. Eleverna är mycket intresserade och motiverade. Ännu mer så efter ambassadörens besök. I undervisningen ingår också att lära känna svenska vanor och traditioner. En mycket uppskattad vana bland eleverna är att fika! Det gör vi emellanåt i klasserna samtidigt som vi tittar på svensk film! Svenska ambassaden inbjuder varje år de ungdomar som läser svenska till att närvara vid Lucia traditionen i Riga. 2015 års Lucia var speciell för Livani ungdomarna eftersom en av Luciorna var just från Livani! Ett besök i Sverige någon gång i framtiden är en starkt motiverade faktor. Elever från skolan har vid två tillfällen besökt Stockholm! Så en "tradition" finns.
 
Läromedel är en viktig fråga men det finns inte tillräckligt med pengar för att inköpa allt som skulle behövas. Lärarna arbetar med eget producerat undervisningsmaterial. Skolan kommer att inköpa ett antal lexikon! Första sändningen med böcker kunde undertecknad hämta i Riga före påsk. Av Taxikurir i Riga fick vi 10 Rivstart 1 med övningshäften!
Vi är tacksamma för varje bidrag till vår svenskundervisning!
 
 
 
Efter artikeln SVENSKUNDERVISNING I LETTLAND på svensk-lettiska föreningens blogg om svenskdagen i Livani hörde flera personer av sig som vill hjälpa till. Första transporten av böcker skedde före påsk och nästa tar jag med mig den 15 april. 

Bidrag till inköp av böcker kan sättas in på Lettiska nationella fondens postgiro. Om någon vill lämna böcker (helst Rivstart 1 och 2) så v g hör av er till undertecknad. Tackar på förhand!
 
 
 

Välkomna på författarträff med Otto Ozols!


Otto Ozols har tyvärr meddelat förhinder, därför är evenemanget den 31 mars inställt. 

Den 31 mars får vi tillfälle att möta författaren och journalisten Otto Ozols, som kommer att berätta om sin roman Letternas revansch (Latvieši ir visur). Boken gjorde stor succé i Lettland och kom ifjol ut i svensk översättning. Här några omdömen om boken:

- En häpnadsväckande spännande berättelse som börjar och slutar i Stockholm, 1990 respektive 2009

- Ozols globala thriller är en lettisk motsvarighet till Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann

- En underhållande och fartfylld skröna Efter Otto Ozols föredrag följer mingel med författaren till ett glas vin och enklare förtäring.

Alla hjärtligt välkomna!

Inträde: 50 SEK för medlemmar och 75 SEK för övriga.
Datum: 2016-03-31 Tid: 18.00
Plats: Lettiska Riksförbundet i Sveriges lokaler, Wallingatan 34, 5 tr.
Språk: Engelska

Facebookevent: https://www.facebook.com/events/200091000356274/

SVENSKUNDERVISNING I LETTLAND

 

Svenske ambassadören Henrik Landerholm besökte Livani den 24 februari. Stadsfullmäktiges ordförande presenterade staden och framförde att man i Livani är mycket öppna för etablering av nya företag. Man har satsat på att utveckla infrastrukturen och det finns mark avsatt för företagsetablering. Ambassadören fick besöka några företag. Hittills, som ordförande uttryckte det, har tyvärr inga svenska företag hittat hit. Avståndet till Riga är 143 km och restiden har förkortats med den 95 km långa nya motorvägen som nu finns mellan Riga och Koknese som ligger ca 48 km från Livani.



På Kulturcentret i Livani invigde ambassadören en utställning av Ewert Karlssons karikatyrer. Ewert Karlsson föddes samma år som Lettland blev en självständig stat 1918 och hans karikatyrer är fortfarande högaktuella. I Livani musik- och konstskolas lokaler invigde ambassadören utställningen “Sverige ur fågelperspektiv”. Samtliga utställningar pågår tom den 4 mars.
 
Svenska språket kan man lära sig på hittills 4 orter i Lettland – Riga, Talsi, Jekabpils och Livani. I Livani på gymnasieskolan nr 1 arbetar sedan ett par år 2 svenska språklärare och de undervisar 45 elever. På gymnasieskolan var ambassadör Landerholm därför särskilt väntad. Han gav sig tid att prata med eleverna och gratulerade och önskade dem lycka till med svenskan eftersom svenska företag är mycket intresserade av att anställa personer som behärskar svenska språket. 
Ambassadören invigde utställningen på skolan om Raoul Wallenberg. Segraren i en uppsatstävling Daniels Buks fick ur ambassadörens hand motta priset – en kryssning för 4 personer till Stockholm.
 


Tack vare Sandra Kivleniece, lärare i litteratur samt styrelseledamot i Lettiska Nationella Fonden, med säte i Stockholm, känner eleverna på skolan till flyktingströmmarna över Östersjön till Sverige under andra världskriget då hon på skolan i mars 2015 möjliggjorde utställningen av David Holmerts fotografier från flyktingmottagningen på Gotland. Med en blombukett i svenska färgerna tackade hon ambassadören för all hjälp Sverige givit då och nu och bad honom om hans namnteckning i det nyutgivna fotoalbumet med Holmerts bilder. Hon nämnde också att skolan vill hitta en skola Sverige att samarbeta med och ambassadören lovade sin hjälp i den frågan!
 
Ambassadör Henrik Landerholm tyckte enligt uppgift att besöket i Livani var mycket intressant och givande. Fortsatt samarbete kommer att ske på utbildningsområdet.
 
Svensklärarna i Livani låter hälsa att de skulle bli mycket glada för läroböckerna Rivstart, Mål, Mål 1 och Mål 2. Även äldre litteratur som På svenska och Svenska utifrån! Hittills arbetar de med eget framställt material. Även andra böcker är välkomna! Om du har böcker vg kontakta mara.strautmane@gmail.com

Svensklärarna i Livani har gjort en dröm önskelista:
Rivstart A1+A2 textbok, 2:a uppl  286 SEK st - 30 st
Rivstart B1+ B2 2:a uppl 297 SEK - 9 st
övningsbok A1+A2, 2:a uppl 188 SEK - 9 st
övningsbok B1+B2, 2:a uppl 188 SEK. - 9 st
Men de säger att de blir glada och tacksamma för vartenda bidrag!

Drömlistan är just en drömlista men den viktigaste boken är enl Zane Rivstart. Vill du ge ett bidrag till svenskundervisningen i Livani, v g sätt in ditt bidrag på Lettiska nationella fondens (org nr 802009-8490) postgirokontonr 351482-5 och ange svenskundervisning i Livani! Böckerna kommer att köpas i Stockholm och undan för undan levereras till Livani!
 
Mara Strautmane
 
 

Inbjudan till möte med Baltiska Gruppen i Riksdagen

 

  När du anmäler dig till e-postadressen: info@svensklettiska.se så glöm inte att meddela om du kommer klockan 16:30 eller 17:30.

 

TALARKVÄLL MED GUNNAR HÖKMARK

 

25 ÅR EFTER JANUARIHÄNDELSERNA:
dagens europeiska Baltikum
och Kremls maktutövande

Den baltiska självständighetsrörelsen färgades av dramatik i januari 1990, när sovjetiska pansarvagnar krossade demonstrationerna i Vilnius och barrikaderna därefter restes i Riga. Medan kampen för frihet pågick i Baltikum samlades svenskar under 79 måndagar på Norrmalmstorg för att stödja grannländernas självbestämmande.
Till tjugofemårigt minne av januarihändelserna har vi bjudit in EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark, som är en av grundarna av den svenska måndagsrörelsen, till att blicka tillbaka på dessa dagar och tala om dagens Rysslands nya militära utspel mot ett fredligt, enat Europa.

Talarkvällen samarrangeras av Svenska Europarörelsen,  Svensk-Lettiska Föreningen och Sverigeesternas Förbund.

När: torsdag den 21 januari kl.19:00
Var: Estniska huset, Wallingatan 34 (Restaurang Ester 1 tr)
Entréavgift 50 kronor

Facebookevent:
https://www.facebook.com/events/1219512631398230/

Servitut à la Lettonie - Ett julkåseri från Riga

Förvarning till läsarna: Texten är fyra sidor luftig text i en numera sällan tillgripen kåseristil och det förekommer enstaka inslag av jargong och drift med nordeuropeiska nationalkaraktärer. Vidare så bör det påpekas att kåserier trots verklighetsbakgrund egentligen är en helt subjektiv upplevelse av både skribent och läsare. Syftet med texten är underhållning även om det inte framgår i varje enskild rad. Servitut betyder att man har användningsrättigheter inskrivna till funktioner och ting på annans fastighet/mark. Som disclaimer så vill jag påpeka att alla likheter med påstådda eller drömda verklighetsbakgrunder är helt i läsarens egen fantasi. Bilderna är fotomontage, juridiskt kastrerade.
 

L´historie:

En gång på 1930-talet i Riga så byggdes det en sexvåningskåk med fina luftiga, ljusa lägenheter med högt i tak, i en slags tidig funkisstil. Huset står där än idag, är bebott, huserar dessutom en populär restaurang i gatuplan. Detta hus med några av dess märkliga invånare är föremålet för denna julsaga. På tomten/obebyggda fastigheten bredvid så anlades 1937 husets avloppsbrunn för vidare anslutning till Rigas Vattenverks avloppsnät.  Brunnen lock lades på, täcktes över med jord, gräset grodde, servitutet registrerades antagligen sedan i Rigas Stadshus (eller inte) och sedan glöms allt bort under krig, Hitler, Stalin, mm. Mao så fungerade avloppsbrunnen väl oavsett allt annat skit som hände.

Sjuttio år senare:  

En garantered ickemedlem i lettiska IOGT som nu äger granntomten med avloppsbrunnen börjar 2007 försöka bebygga tomten under fastighetsboomen. Två motvilliga jurister i intilliggande sexvåningskåken, med fönster i den riktningen som granntomten ligger, lyckas stoppa byggprojektet redan på tillståndsstadiet med inlagor och den förargade granntomtsägaren ställde en stor fyrtiofotscontainer på sexvåningshusets ena bakgårdsinfart som han var delägare i, som tack. En ovanligt livskraftig råttstam växer fram under containern och den stod även i vägen för Rigas alla frivilliga återvinningsentreprenörer som brukar sammanträda på nämnda bakgård och gå igenom soporna där. Troligen så upptäcker granntomtsägaren under sitt misslyckade tomtexploateringsförsök ngt dokument i Rigas stadshus om grannkåkens servitut på avloppsbrunnen på hans tomt. Det ger honom en idé om hur man kan manipulera det servitutet inför framtida försäljning av marken…

 
Det går ytterligare sju år…

Granntomtsägaren lyckas i ett nyktert ögonblick sälja sin ännu obebyggda tomt våren 2014 till ett par fastighetsutvecklare av ringa ålder som kör stora dyra bilar och som snabbt vill bygga ett sjuvåningshus där och sälja lägenheter med profit. Tomtsäljaren fick pengar till sin rusdrycksbudget och tar bort sin container från sitt grannhus gårdsinfart. Han kanske även förlät de två juristerna i sexvåningshuset som sidsteppade hans byggprojekt under boomåren tidigare, för det projektet hade nog slutat i ett finansiellt kaos som alla andra byggprojekt i Riga kring 2007-2008 när botten gick ur marknaden. Nu hade han i alla fall pengarna från tomtförsäljningen att glädja sig åt.

De nya tomtägarna sågar genast ned alla träd, tar bort det gamla historiska staketet och ställer upp ett byggstängsel och skär helt av vägen för sexvåningshusets innevånare till sopcontainrarna på deras egen bakgård så de måste gå runt ett långt kvarter för att slänga sina sopor. De båda juristerna i sexvåningshuset som en gång stoppade förra grannbygget har emellertid råkat ordentligt i luven på varandra kring en dörrinstallation i trapphuset samt placeringen av en dörrmatta och därmed enas de inte om några inlagor mot granntomtens stundande byggexploatering.  Däremot skrev de långa brev bestående av spetsfundiga invektiv på lettiska till varandra med kopior till husets alla innevånare via e-post.  Den ene juristen som är skilsmässoadvokat har dessutom skilt sig och flyttat. Det såg ut att vara fritt fram för en snabb och lönsam exploatering av granntomten. 

La grande surprise:

Under hösten 2014 startade byggprojektet på granntomten med markundersökning och då råkar man på sexvåningshusets avloppsbrunn som således inte fanns med i säljdokumentationen för tomten och som inte är nämnd som servitut i några som helst handlingar i Rigas Stadshus arkiv, ej heller i fastighetsregistret.  Allting stannar upp, planerna stoppade.  Rigas Stadshus anklagar innevånarna i sexvåningshuset för att olagligt ha anlagt avloppsbrunnen på granntomten. Innevånarna i huset fredar sig med att inga av nuvarande innevånarna var födda 1937 och att flera regimer och borgmästare har passerat i revy sedan den byggdes. (Man kan ana att tomtsäljaren när han kring 2007 påmindes om avloppsbrunnens existens gick till sina vänner i dåvarande mäktiga Parexbanken som bad medgörliga tjänstemän i Rigas stadshus utplåna varje spår av servitutet i handlingarna så han skulle få det lättare att sälja marken och sedan supa ifred.)  Men exploatörerna skrev nu brev till alla i sexvåningshuset och bad vänligen om att få bekosta en ny avloppsbrunn på annan plats som inte skulle hindra deras fina byggprojekt. Döm om deras ytterligare förbistring när de inte fick något svar alls från husets innevånare…

La deuxiéme surprise: 

Innevånarna i sexvåningshuset har aldrig gått ihop i ngn lägenhetsägarförening som kan agera som juridiskt korrekt motpart. Det beror delvis på att några av lägenheternas ägare har byggt om sina lägenheter på egen hand och vägrat lämna in nya ritningar på dessa för att registrera deras nya planlösning i fastighetsregistret. Det kan ju kosta flera tiotals Euro, så varför göra det? Och de båda juristerna, som trots sin inbördes träta ändå på ngt vis företräder huset, svarar att de inte vill höra talas om några nya avloppsbrunnar och vägrar träffas och prata med granntomtens olyckliga exploatörer. En juridisk väg återstår, nämligen att övertala minst en av lägenhetsägarna att gå med på förslaget. Då skulle en lagparagraf ha kunnat ålägga alla andra i huset att acceptera en ny avloppsbrunn gratis.  Ingen svarade ja på brevet. Det var uppenbart att ingen ville stöta sig med sina grannlägenheters ägare och ej heller förstöra för de lägenheter som har fönster i riktning mot det tilltänkta nybygget bredvid. Så nu riskerade de alla sina bekvämlighetsinrättningars funktion för att få stoppa bygget. Alla var nu eniga utom en hyresgäst i en av lägenheterna, en kille från Sverige som undan för undan förvildats av en lång vistelse i Baltikum men som under ett infall av sitt forna nordiska fosterlands känsla för ordning och reda försökte be sina grannar att inte riskera avloppet för att försöka stoppa en oåterkallelig förtätning av Rigas stadsbebyggelse. Han möttes bara av medlidsamma leenden och outtalade tankar om att han inte förstod ngt om Lettland. Men denne blåögde svensk var ändå troligen bäst informerad om vad som hände i grannskapet för det sista letter gör att tala med varandra. Han fegade dock ur och höll sig sedan i bakgrunden när denna avloppsfråga ``ventilerades´´.

Nu har vi fjärde söndagen i advent 2015 och följande har hänt:

Exploatörerna har nu fått ett villkorat byggnadstillstånd som de stolt spikat upp på ett plakat på den inhägnade tomten. De måste dock, nota bene, ordna avloppsbrunnsfrågan i samråd med de motvilliga innevånarna i sexvåningshuset och dessutom informera och få medhåll från andra grannfastigheters ägare, för deras byggplaner. Resultatet? Sexvåningshusets innevånare ändrar sig inte en millimeter, det är fortfarande njet till en gratis ny avloppsbrunn. Dessutom så vill ägarna av den allt mer populära restaurangen i bottenvåningen inte ha några höga byggen som grannar och säger upp exploatörernas elkabelanslutning till deras restaurangs elskåp så exploatörernas belysning och videobevakning av sin förbaskade tomt avbryts. En annan granne med annat café ger heller inte medhåll till bygget. Ägaren av den grannfastigheten kör Harley Davidson och har många, riktigt många, vänner i Lettland som även kör motorcykel. Vidare så brukar caféet organisera tangokvällar varannan onsdag och vill inte ha några bullriga byggen där i närheten. Till yttermera visso har de en enorm gammal braxen som akvariefisk i restauranglokalen och den behöver lugn och ro mellan tangokvällarna. Andra grannar protesterar även skriftligt mot bygget i målande prosa med inslag av solförmörkelseterminologi. Exploatörerna börjar känna sig trängda.

 

La scandale commence:

Tomtexploatörerna posterar ut vakter på sin obebyggda tomt eftersom restaurangägarna i sexvåningshuset inte tillåter dem koppla in elkabeln hos sig längre och webkameraövervakningen inte fungerar då. Ngn av exploatörerna blockerar sedan lite diskret ett rör i den för dem så förtretligt belägna avloppsbrunnen och det orsaker genast en rysansvärd översvämning i den populära och folkfyllda restaurangen i sexvåningshuset under bästa kvällsrusningen. Den annars så goda aromen från köket, kafferosteriet och den närbelägna chokladfabriken blir överstunken av läckaget. Restauranggästerna plockar ihop sina surfingplattor, I-phones, grabbar tag i ytterkläderna och flyr ut, hållandes för näsan, till sina Jeepar, BMW och Mercor. Ägarna till restaurangen försöker ta sig in på granntomten och rätta till avloppsblockeringen som orsakar översvämningen men stoppas av vakterna. Handgemäng uppstår och polisen tillkallas. Inga lösningar hittas. Sexvåningshusets vaktmästare sätter upp ett anslag i trapphuset i huset där han ber alla invånarna i huset att använda bekvämlighetsinrättningarna bara om det ``verkligen behövs´´. 

Detta anslag läses med påtaglig misströstan av den förutnämnde svenske husinvånaren och han kontaktar då vaktmästaren som förklarar att han just hittat på ett sätt att pumpa över husets avlopp in i ett annat grannhus avloppsledningar vilket får duga tillsvidare.  En av exploatörerna som uppfattat den lätt förvildade svensken som enda sunda hoppet i grannfastigheten ringer och frågar på osande ryska hur många avlopp det finns i kåken. Exploatören konstaterade uppgivet att han ännu inte skulle få se husets invånare krypa till korset och skriva på det nya avloppsbrunnsprojektet under hot av gäggelöversvämning i huset. Exploatörerna hade till och med beställt fram en bajamaja åt sina grannar för att fullända förödmjukelsen men den har ännu inte kommit till användning enär den planen sket sig. De hade nog stått med penna och kontrakt och inväntat stackarna vid bajamajan. Deras nästa busstreck blev att, trots tillbakadraget byggnadstillstånd, gräva upp marken och råka tappa betong i sexvåningshusets avloppsbrunn så den slutar fungera helt. Naturligtvis fotograferat ovanifrån av uppmärksamma innevånare i sexvåningkåken. Tillkallelse av ordningsmakten har provats men de måste ha arbetsorder om husrannsakan för att få ta sig in på området bakom byggstängslet.

 

La fin:

Trodde ni detta är en vanlig Julsaga med slut va! Det här är Lettland. Inget har ngt slut i detta land, särskilt inte skitsaker. Skitsaker kan däremot få ett eget liv i Lettland och lyfta till högre nivåer och bli del av mycket större och mer imponerande konspirationer. Men om ngt nytt händer i brunnsfrågan skall jag gärna berätta vidare om det i bästa Kafkaanda. Begreppet servitut har dock fått en ny dimension, en lett baltisk accent så att säga. Inga svårt skadade, än… Sensmoralen i denna story: Servitut och avloppsbrunnar är ingen skitsak! Och är det inte rörande vilken grannsämja de har i Riga i advent? Om det inte blir julstämning av detta så blir det i alla fall stämningar och bråda dagar för juristerna. Och ``tomten´´ lär inte hinna glädja exploatörerna denna jul.

Jacob Lalander, Riga, 151220

Danmark og Letland – en ny tid, et nyt partnerskab

Föreningens samarbetspartner “Foreningen Danmark – Letland” tipsar om följande handling: www.goo.gl/NVpSyv
 

Utställning i Estniska Huset i Stockholm 6 - 26 november

Astrid Klavins Sköldebring hälsar er välkomna till följande utställning :


Filmvisning "The story of the Baltic University"

Facebookevent:
https://www.facebook.com/events/1678090999100281/

Time: 16 November
Place: Estetic filmclub, Estonian House, jazzclub, Wallingatan 34
Tickets: á 100 kr at place
 
17.30 Café
18.00 Film
18.53-19.30 Discussion with the filmdirector Helga Merits
 
Documentary "The story of the Baltic University"
DIRECTOR | Helga Merits
YEAR | 2015
LENGTH | 53 minutes...
LANGUAGE | Estonian, Latvian, Lithuanian, English/ English subtitles
 
In a totally devastated northern German city during the fall of 1945, refugee professors of the Baltic countries that had lost everything created a university. Without a penny to their name, their idea miraculously became a plan for the Baltic University, which in March 1946 opened its doors. The story of the Baltic University is told by former students of the three Baltic countries through interviews, rare footage, documents and photos which reconstruct a picture of a unique institute that should not be forgotten.