SVENSK - LETTISKA FÖRENINGEN
    Hemsida: www.svensklettiska.se | Facebooksida | Facebookgrupp | Twitter |
    E-post:
info@svensklettiska.se | Org. Nr.: 802413-0505 | PlusGiro: 94 86 93-7

TALARKVÄLL MED GUNNAR HÖKMARK

 

25 ÅR EFTER JANUARIHÄNDELSERNA:
dagens europeiska Baltikum
och Kremls maktutövande

Den baltiska självständighetsrörelsen färgades av dramatik i januari 1990, när sovjetiska pansarvagnar krossade demonstrationerna i Vilnius och barrikaderna därefter restes i Riga. Medan kampen för frihet pågick i Baltikum samlades svenskar under 79 måndagar på Norrmalmstorg för att stödja grannländernas självbestämmande.
Till tjugofemårigt minne av januarihändelserna har vi bjudit in EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark, som är en av grundarna av den svenska måndagsrörelsen, till att blicka tillbaka på dessa dagar och tala om dagens Rysslands nya militära utspel mot ett fredligt, enat Europa.

Talarkvällen samarrangeras av Svenska Europarörelsen,  Svensk-Lettiska Föreningen och Sverigeesternas Förbund.

När: torsdag den 21 januari kl.19:00
Var: Estniska huset, Wallingatan 34 (Restaurang Ester 1 tr)
Entréavgift 50 kronor

Facebookevent:
https://www.facebook.com/events/1219512631398230/

Servitut à la Lettonie - Ett julkåseri från Riga

Förvarning till läsarna: Texten är fyra sidor luftig text i en numera sällan tillgripen kåseristil och det förekommer enstaka inslag av jargong och drift med nordeuropeiska nationalkaraktärer. Vidare så bör det påpekas att kåserier trots verklighetsbakgrund egentligen är en helt subjektiv upplevelse av både skribent och läsare. Syftet med texten är underhållning även om det inte framgår i varje enskild rad. Servitut betyder att man har användningsrättigheter inskrivna till funktioner och ting på annans fastighet/mark. Som disclaimer så vill jag påpeka att alla likheter med påstådda eller drömda verklighetsbakgrunder är helt i läsarens egen fantasi. Bilderna är fotomontage, juridiskt kastrerade.
 

L´historie:

En gång på 1930-talet i Riga så byggdes det en sexvåningskåk med fina luftiga, ljusa lägenheter med högt i tak, i en slags tidig funkisstil. Huset står där än idag, är bebott, huserar dessutom en populär restaurang i gatuplan. Detta hus med några av dess märkliga invånare är föremålet för denna julsaga. På tomten/obebyggda fastigheten bredvid så anlades 1937 husets avloppsbrunn för vidare anslutning till Rigas Vattenverks avloppsnät.  Brunnen lock lades på, täcktes över med jord, gräset grodde, servitutet registrerades antagligen sedan i Rigas Stadshus (eller inte) och sedan glöms allt bort under krig, Hitler, Stalin, mm. Mao så fungerade avloppsbrunnen väl oavsett allt annat skit som hände.

Sjuttio år senare:  

En garantered ickemedlem i lettiska IOGT som nu äger granntomten med avloppsbrunnen börjar 2007 försöka bebygga tomten under fastighetsboomen. Två motvilliga jurister i intilliggande sexvåningskåken, med fönster i den riktningen som granntomten ligger, lyckas stoppa byggprojektet redan på tillståndsstadiet med inlagor och den förargade granntomtsägaren ställde en stor fyrtiofotscontainer på sexvåningshusets ena bakgårdsinfart som han var delägare i, som tack. En ovanligt livskraftig råttstam växer fram under containern och den stod även i vägen för Rigas alla frivilliga återvinningsentreprenörer som brukar sammanträda på nämnda bakgård och gå igenom soporna där. Troligen så upptäcker granntomtsägaren under sitt misslyckade tomtexploateringsförsök ngt dokument i Rigas stadshus om grannkåkens servitut på avloppsbrunnen på hans tomt. Det ger honom en idé om hur man kan manipulera det servitutet inför framtida försäljning av marken…

 
Det går ytterligare sju år…

Granntomtsägaren lyckas i ett nyktert ögonblick sälja sin ännu obebyggda tomt våren 2014 till ett par fastighetsutvecklare av ringa ålder som kör stora dyra bilar och som snabbt vill bygga ett sjuvåningshus där och sälja lägenheter med profit. Tomtsäljaren fick pengar till sin rusdrycksbudget och tar bort sin container från sitt grannhus gårdsinfart. Han kanske även förlät de två juristerna i sexvåningshuset som sidsteppade hans byggprojekt under boomåren tidigare, för det projektet hade nog slutat i ett finansiellt kaos som alla andra byggprojekt i Riga kring 2007-2008 när botten gick ur marknaden. Nu hade han i alla fall pengarna från tomtförsäljningen att glädja sig åt.

De nya tomtägarna sågar genast ned alla träd, tar bort det gamla historiska staketet och ställer upp ett byggstängsel och skär helt av vägen för sexvåningshusets innevånare till sopcontainrarna på deras egen bakgård så de måste gå runt ett långt kvarter för att slänga sina sopor. De båda juristerna i sexvåningshuset som en gång stoppade förra grannbygget har emellertid råkat ordentligt i luven på varandra kring en dörrinstallation i trapphuset samt placeringen av en dörrmatta och därmed enas de inte om några inlagor mot granntomtens stundande byggexploatering.  Däremot skrev de långa brev bestående av spetsfundiga invektiv på lettiska till varandra med kopior till husets alla innevånare via e-post.  Den ene juristen som är skilsmässoadvokat har dessutom skilt sig och flyttat. Det såg ut att vara fritt fram för en snabb och lönsam exploatering av granntomten. 

La grande surprise:

Under hösten 2014 startade byggprojektet på granntomten med markundersökning och då råkar man på sexvåningshusets avloppsbrunn som således inte fanns med i säljdokumentationen för tomten och som inte är nämnd som servitut i några som helst handlingar i Rigas Stadshus arkiv, ej heller i fastighetsregistret.  Allting stannar upp, planerna stoppade.  Rigas Stadshus anklagar innevånarna i sexvåningshuset för att olagligt ha anlagt avloppsbrunnen på granntomten. Innevånarna i huset fredar sig med att inga av nuvarande innevånarna var födda 1937 och att flera regimer och borgmästare har passerat i revy sedan den byggdes. (Man kan ana att tomtsäljaren när han kring 2007 påmindes om avloppsbrunnens existens gick till sina vänner i dåvarande mäktiga Parexbanken som bad medgörliga tjänstemän i Rigas stadshus utplåna varje spår av servitutet i handlingarna så han skulle få det lättare att sälja marken och sedan supa ifred.)  Men exploatörerna skrev nu brev till alla i sexvåningshuset och bad vänligen om att få bekosta en ny avloppsbrunn på annan plats som inte skulle hindra deras fina byggprojekt. Döm om deras ytterligare förbistring när de inte fick något svar alls från husets innevånare…

La deuxiéme surprise: 

Innevånarna i sexvåningshuset har aldrig gått ihop i ngn lägenhetsägarförening som kan agera som juridiskt korrekt motpart. Det beror delvis på att några av lägenheternas ägare har byggt om sina lägenheter på egen hand och vägrat lämna in nya ritningar på dessa för att registrera deras nya planlösning i fastighetsregistret. Det kan ju kosta flera tiotals Euro, så varför göra det? Och de båda juristerna, som trots sin inbördes träta ändå på ngt vis företräder huset, svarar att de inte vill höra talas om några nya avloppsbrunnar och vägrar träffas och prata med granntomtens olyckliga exploatörer. En juridisk väg återstår, nämligen att övertala minst en av lägenhetsägarna att gå med på förslaget. Då skulle en lagparagraf ha kunnat ålägga alla andra i huset att acceptera en ny avloppsbrunn gratis.  Ingen svarade ja på brevet. Det var uppenbart att ingen ville stöta sig med sina grannlägenheters ägare och ej heller förstöra för de lägenheter som har fönster i riktning mot det tilltänkta nybygget bredvid. Så nu riskerade de alla sina bekvämlighetsinrättningars funktion för att få stoppa bygget. Alla var nu eniga utom en hyresgäst i en av lägenheterna, en kille från Sverige som undan för undan förvildats av en lång vistelse i Baltikum men som under ett infall av sitt forna nordiska fosterlands känsla för ordning och reda försökte be sina grannar att inte riskera avloppet för att försöka stoppa en oåterkallelig förtätning av Rigas stadsbebyggelse. Han möttes bara av medlidsamma leenden och outtalade tankar om att han inte förstod ngt om Lettland. Men denne blåögde svensk var ändå troligen bäst informerad om vad som hände i grannskapet för det sista letter gör att tala med varandra. Han fegade dock ur och höll sig sedan i bakgrunden när denna avloppsfråga ``ventilerades´´.

Nu har vi fjärde söndagen i advent 2015 och följande har hänt:

Exploatörerna har nu fått ett villkorat byggnadstillstånd som de stolt spikat upp på ett plakat på den inhägnade tomten. De måste dock, nota bene, ordna avloppsbrunnsfrågan i samråd med de motvilliga innevånarna i sexvåningshuset och dessutom informera och få medhåll från andra grannfastigheters ägare, för deras byggplaner. Resultatet? Sexvåningshusets innevånare ändrar sig inte en millimeter, det är fortfarande njet till en gratis ny avloppsbrunn. Dessutom så vill ägarna av den allt mer populära restaurangen i bottenvåningen inte ha några höga byggen som grannar och säger upp exploatörernas elkabelanslutning till deras restaurangs elskåp så exploatörernas belysning och videobevakning av sin förbaskade tomt avbryts. En annan granne med annat café ger heller inte medhåll till bygget. Ägaren av den grannfastigheten kör Harley Davidson och har många, riktigt många, vänner i Lettland som även kör motorcykel. Vidare så brukar caféet organisera tangokvällar varannan onsdag och vill inte ha några bullriga byggen där i närheten. Till yttermera visso har de en enorm gammal braxen som akvariefisk i restauranglokalen och den behöver lugn och ro mellan tangokvällarna. Andra grannar protesterar även skriftligt mot bygget i målande prosa med inslag av solförmörkelseterminologi. Exploatörerna börjar känna sig trängda.

 

La scandale commence:

Tomtexploatörerna posterar ut vakter på sin obebyggda tomt eftersom restaurangägarna i sexvåningshuset inte tillåter dem koppla in elkabeln hos sig längre och webkameraövervakningen inte fungerar då. Ngn av exploatörerna blockerar sedan lite diskret ett rör i den för dem så förtretligt belägna avloppsbrunnen och det orsaker genast en rysansvärd översvämning i den populära och folkfyllda restaurangen i sexvåningshuset under bästa kvällsrusningen. Den annars så goda aromen från köket, kafferosteriet och den närbelägna chokladfabriken blir överstunken av läckaget. Restauranggästerna plockar ihop sina surfingplattor, I-phones, grabbar tag i ytterkläderna och flyr ut, hållandes för näsan, till sina Jeepar, BMW och Mercor. Ägarna till restaurangen försöker ta sig in på granntomten och rätta till avloppsblockeringen som orsakar översvämningen men stoppas av vakterna. Handgemäng uppstår och polisen tillkallas. Inga lösningar hittas. Sexvåningshusets vaktmästare sätter upp ett anslag i trapphuset i huset där han ber alla invånarna i huset att använda bekvämlighetsinrättningarna bara om det ``verkligen behövs´´. 

Detta anslag läses med påtaglig misströstan av den förutnämnde svenske husinvånaren och han kontaktar då vaktmästaren som förklarar att han just hittat på ett sätt att pumpa över husets avlopp in i ett annat grannhus avloppsledningar vilket får duga tillsvidare.  En av exploatörerna som uppfattat den lätt förvildade svensken som enda sunda hoppet i grannfastigheten ringer och frågar på osande ryska hur många avlopp det finns i kåken. Exploatören konstaterade uppgivet att han ännu inte skulle få se husets invånare krypa till korset och skriva på det nya avloppsbrunnsprojektet under hot av gäggelöversvämning i huset. Exploatörerna hade till och med beställt fram en bajamaja åt sina grannar för att fullända förödmjukelsen men den har ännu inte kommit till användning enär den planen sket sig. De hade nog stått med penna och kontrakt och inväntat stackarna vid bajamajan. Deras nästa busstreck blev att, trots tillbakadraget byggnadstillstånd, gräva upp marken och råka tappa betong i sexvåningshusets avloppsbrunn så den slutar fungera helt. Naturligtvis fotograferat ovanifrån av uppmärksamma innevånare i sexvåningkåken. Tillkallelse av ordningsmakten har provats men de måste ha arbetsorder om husrannsakan för att få ta sig in på området bakom byggstängslet.

 

La fin:

Trodde ni detta är en vanlig Julsaga med slut va! Det här är Lettland. Inget har ngt slut i detta land, särskilt inte skitsaker. Skitsaker kan däremot få ett eget liv i Lettland och lyfta till högre nivåer och bli del av mycket större och mer imponerande konspirationer. Men om ngt nytt händer i brunnsfrågan skall jag gärna berätta vidare om det i bästa Kafkaanda. Begreppet servitut har dock fått en ny dimension, en lett baltisk accent så att säga. Inga svårt skadade, än… Sensmoralen i denna story: Servitut och avloppsbrunnar är ingen skitsak! Och är det inte rörande vilken grannsämja de har i Riga i advent? Om det inte blir julstämning av detta så blir det i alla fall stämningar och bråda dagar för juristerna. Och ``tomten´´ lär inte hinna glädja exploatörerna denna jul.

Jacob Lalander, Riga, 151220

Danmark og Letland – en ny tid, et nyt partnerskab

Föreningens samarbetspartner “Foreningen Danmark – Letland” tipsar om följande handling: www.goo.gl/NVpSyv
 

Utställning i Estniska Huset i Stockholm 6 - 26 november

Astrid Klavins Sköldebring hälsar er välkomna till följande utställning :


Filmvisning "The story of the Baltic University"

Facebookevent:
https://www.facebook.com/events/1678090999100281/

Time: 16 November
Place: Estetic filmclub, Estonian House, jazzclub, Wallingatan 34
Tickets: á 100 kr at place
 
17.30 Café
18.00 Film
18.53-19.30 Discussion with the filmdirector Helga Merits
 
Documentary "The story of the Baltic University"
DIRECTOR | Helga Merits
YEAR | 2015
LENGTH | 53 minutes...
LANGUAGE | Estonian, Latvian, Lithuanian, English/ English subtitles
 
In a totally devastated northern German city during the fall of 1945, refugee professors of the Baltic countries that had lost everything created a university. Without a penny to their name, their idea miraculously became a plan for the Baltic University, which in March 1946 opened its doors. The story of the Baltic University is told by former students of the three Baltic countries through interviews, rare footage, documents and photos which reconstruct a picture of a unique institute that should not be forgotten.

 

Rapport från Pax Baltica i Karlskrona


Foto: Pax Baltica www.paxbaltica.se
 
"Kriget om Sanning" var tema vid årets "Pax Baltica - Dialogue on peace and security" i Karlskrona 15-16 oktober. Detta välmatade höstseminarium är numera stabilt etablerat och uppbackat av både länsstyrelsen och Karlskrona kommun tillsammans med Allmänna försvarsföreningen, tidningskoncernen Gotha Group, Litorina folkhögskola med flera. Inittativet startade det omvälvande året 1989 och engagerar årligen omkring trehundra deltagare vid första dagens öppna föreläsningar. Svensk-Lettiska Föreningen deltog även i år. 
 
Sällan har så mycket lögner, propaganda och desinformation förgiftat det offentliga samtalet runt om i Europa och i världen som i år. Ryssland satsar mångmiljardbelopp på helt eller delvis förfalskad och förvanskad öppen eller maskerad sk nyhetsspridning i egna och andras media. Ryssland har flera samtidiga syften med detta, alltifrån att systematiskt destabilisera sk misshagliga regimer i demokratiska länder i väst, till att utså tvivel kring allt som överhuvud taget publiceras i världen, särskilt i oberoende, etablerade och seriösa västerländska media.
 
Om detta ägnades alltså närmare två dagar av föredragningar och samtal i den numera världsarvslistade kulturstaden Karlskrona med inledning av Polens sverigeambassadör Wieslaw Tarka. Gudrun Persson, som är forskare och Rysslandsexpert vid Försvarets forskningsinstitut, FOI i Stockholm, fortsatte med en knivskarp analys av de ryska motiven och de ryska desinformations strategierna, och Eric Powell, informationschef vid NATO högkvarteret i Bryssel, följde upp med de olika motåtgärder som just nu förbereds och genomförs i väst, bland annat skapandet av ett nytt sk StratCom, NATO Strategic Communication Center of Excellence med högkvarter i Riga och där även Sverige kommer att delta.
 
Maria Persson Lövgren, som är Sveriges Radios korrespondent i Moskva, fortsatte med rader av konkreta och jordnära exempel kring den ryska regimens accelererande satsningar kring psykologisk krigföring med allt mer förfinade metoder i allt fler medier, inte minst i den vildvuxna floran av sk sociala medier. Witold Rodkiewicz, rysslandsexpert vid  Polens institut för öststudier, avrundade första dagen med hur denna informationskrigföring drabbar och påverkar också ett land som Polen och vilka medel som står till buds för att i möjligaste mån motverka skadorna. Även Rysslands ambassad i Stockholm hade inbjudits att delta i årets Pax Baltica men valde att avstå.
 
Att kriget om sanningen bara har börjat visar sig också genom att det nu samtidigt blivit känt att Sverige genom Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, i all tysthet börjat bygga ny nationell kapacitet kring psykologiskt försvar och krigföring, om än i minst sagt blygsam skala. 
 
Christer Larsson
 

LÄXAN - en prisbelönt film av Andris Gauja (Lettland) Tisdag den 10/11

Lettisk text

LÄXAN - en prisbelönt film av Andris Gauja (Lettland) Tisdag den 10/11, kl.18.00, Zita Folkets Bio, Salong 2 Birger Jarlsgatan 37, Stockholm

Vid visningen närvarar regissören Andris Gauja och samtalar i anslutning till filmen. Välkomsttal hölls av Lettlands ambassadör Gints Jegermanis.

Se filmen också på en bio nära dig: Onsdag den 11/11 Folkan Bio GUSUM Torsdag den 12/11 Skolföreställningar i NORRKÖPING

Filmen LÄXAN (2014.g., 108 min) Språk: Lettiska, textning: engelska. Från 15 år.

Biljetter köpes i kassan före visningen eller förebokas på tel. 08-23 20 20 samt www.zita.se

Pris: 90 kr / 70 kr pensionärer och studenter

Arrangörer är Sverigeletternas förbund, Stockhomsavdelningen i samarbete med Lettlands ambassad i Sverige.

Läs mer om filmen LÄXAN här samt på
http://zita.se/laxan

Den unga lärarinnan Zane har blivit sviken i privatlivet och hon ägnar all kraft åt jobbet. Som klassföreståndare i en skola i Riga försöker hon att skapa kontakt med de trotsiga ungdomarna. Hon ordnar hemmafester och utflykter med övernattningar, hon lånar sin soffa till dem som har det stökigt hemma. Gränsen mellan lärarinnan och eleverna börjar suddas ut .. Zane inser att en av killarna är förälskad i henne. Då ställs hon inför ett svårt val mellan den egna lyckan och idealbilden av en god lärare.

En kväll i Stockholm ägnad åt Sveriges och Lettlands kulturella förbindelser

På lettiska kan du läsa pressmeddelandet från Lettlands ambassad på följande webbsida här eller i följande pdf. Nedan svensk översättning gjord av Jacob Lalander.
 

Den 14 oktober så ordnade det i Lettlands ambassads i Stockholm lokaler ett möte med konstveteskapsmän, Lettlands Nationella konstmuseums anställda – Konstutställningskurator Dace Lamberga och Lettlands Visuella Konstdepartements chef Ginta Gerharde-Upeniece. Samtalet handlade om Lettlands och Sveriges kultur och konstutbyte samt verk av historiska lettiska mästare på en konstutställning om symbolism och dekadens i Nordeuropa som pågår på ett av Stockholms mera ansenliga konstmuseer Valdermarsudde.

Lettlands Amabassadör i Sverige – Gints Jegermanis – talade till de närvarande och pekade på att de brett företrädda lettiska mästarnas deltagande i konstutställningen visar på att Lettland hör hemma i Nordeuropas kulturutrymme.

Dace Lamberga hjälpte sedan i sin berättelse om symbolismens era i Lettland till att närmare förklara 12 av de utsällda lettisk klassiska verken i ett historiskt och internationellt kontext. Verk av bla. Janis Rozentals, Vilhelms Purvitis, Johans Valters, Rudolfs Perle och Rihards Zarins.

Ginta Gerharde-Upeniece valde å sin sida att berätta om förhållandet mellan diplomati och konst. Hennes berättelse om konstnären och diplomaten Jazeps Grosvalds är del av ett forskningsprojekt i vilkets genomförande även lettiska utrikesdepartementsarkivet stått till tjänst. Ginta Gerharde-Upeniece informerade om att den första bredare lettiska konstutställningen i Sverige gick av stapeln 1927 i Stockholm och att den följdes av en svensk konstutställning i Riga 1928. De båda ländernas förhållande främjades av kung Gustaf V:s statsbesök i Lettland ett år senare. Likaledes anordnads även 193, efter Republiken Lettlands återupprättande, en utställning på Liljevalchs om lettisk och estnisk modernism under mellankrigstiden. Dessutom måste man även nämna utställningen ``Tre stjärnor, tre kronor´´ som blev utställd i både Sverige och Lettland Rigas 800-årsjubileum till ära.

Till 2018 så förbereds nu en bred svensk konstutställning i Riga och det är ett utmärkt bevis på de båda ländernas obrutna förbindelser inom konstvärlden.

För presskontakter:

Lettlands Ambassad i Sverige

Inbjudan till militär exercisuppvisning i Riga

Inbjudan till militär exercisuppvisning av Lifcompagniet I svenska Karolineruniformer från 1700-talet på Daugavgrivas Cietoksnis, tisdagen 10 november 2015

Lettisk text



 

Militär exercisuppvisning från 1700-talet enligt dåtida reglementet i Karl XII:s armé.

Ett enastående tillfälle för Rigaborna att beskåda hur svensk militärmundering och uniformer såg ut och användes i kung Karl XII:es armé i början av sjuttonhundratalet. Militärhistoriska sällskapet Lifcompagniet, med en tropp på tio man, från Värmland i Sverige, anländer i Riga och visar upp sina färdigheter i tidsenliga uniformer på Daugavgrivas Cietoksnis, eller Dynamynde som den Svenska administrationen i Livland kallade fästningen på den tiden.  Bildexempel från Youtube med Lifcompagniet:https://www.youtube.com/watch?v=bktoskQuARM

Fästningen var den absolut sista marken i Baltikum som Sverige retirerade ifrån 1710 efter fästningsbesättningen kapitulerade inför Fältmarskalk Sheremetev och Tsar Peter efter det stora Nordiska kriget.



Tid: Tisdagen 10 november 2015, ca 13:00 till 14:00.

Plats: Daugavgrivas Cietoksnis på innanför vallarna.  Adress: Birzes iela 2, Bolderja, till höger efter bron över Bullupe. Buss nr 3 från Riga.

Organisatörer: Lifcompagniet från Värmland och Bolderajas Grupa, en hembygdsförening i Bolderja som anvarar för fästningens skötsel och aktiviteter. Ta gärna med kameror och tala om för vänner och bekanta. Den gamla svenska fästningen behöver all uppmärksamhet och PR den kan få. Håll tummarna för bra väder.

 Mer upplysningar: Jacob Lalander, 29505686, jlalander@hotmail.com 

 Välkomna!

 

Grand opening of exhibition and presentation of a new album with David Holmerts
photographs


National library of Latvia (http://www.lnb.lv/en)

 
70 YEARS AGO
people from the Baltic States fled from the approaching Communist occupation.
Approx 200 000 Latvians felt forced to leave their country 1943-1945.
1945 in May approx 4760 Latvian refugees were registered in Stockholm but approx 11 000 refugees from the Baltic countries reached the coasts of Gotland and 3602 of them were Latvians, 242 were Lithuanians and the rest Estonians! 



David Holmert has left a unique document of the reception of the refugees on Gotland. Where the refugees were and went there he was with his camera. His son Bengt Göran Holmert published a book in 1990 with all the materials of his father –“Gotland under beredskapsåren 1939-1945”. It contains lots of photographs, life stories of the refugees and interviews with the locals receiving the refugees. A few years later he visited Latvia and Estonia with an exhibition of his father photographs. Quite recently Ellen Holmert, widow of Bengt Göran, found some more negatives in her bookshelves. So in the latest exhibitions there were photographs never seen before.

In Sweden there have been several exhibitions of David Holmerts photos – in Visby, Stockholm, Gävle, Sundsvall (curator Peteris Ininbergs). This spring the exhibition could also be seen in Latvia (curator Peteris Ininbergs Mara Strautmane assisting) - Laudona, Livani, Valmiera, Liepaja and Jurkalne.



And finally the time had come for Riga to again exhibit the photographs!  On the 15th October in National Library of Latvia the grand opening of the exhibition (curator Maija Krumina) took place with the presence of Lena Holmert, granddaughter of David Holmert, Margit Söderberg and Britt-Marie Klintström both very active friends of Latvia and Latvians. They all live on the island of Gotland where the memories of those times have stayed alive.



Present was also one of the at that time young and brave men Eriks Tomsons, now 97, who help many Latvian refugees reach the safety on Gotland.



The executive director of the National Library of Latvia Dzintra Mukane opened the exhibition together with Carola Tham, counsellor of the Swedish Embassy. Great thanks to the Embassy of Sweden for the support!  


In the ridge of the library with an astounding view of Riga behind Mara Zirnite presented the new album “Baltic refugees in Gotland in photographs by David Holmert” with texts in Latvian and English, compiled by herself and Aigars Lielbardis. Many were the thanks to many of the persons who stood by so the project could result in the album.



In the audience were also refugees and their children. Many emotional words were heard and memories were shared.



With a very beautiful sunset a rich day in a cordial atmosphere was put to an end.

Author and photograph Mara Strautmane